|
Styrelsen för lärarfacket OAJ godkände den 8 februari enhälligt kommunsektorns förhandlingsresultat. UKTA och AKTA i ny tappning träder ikraft 1.2.2010. Lärarna omfattas av undervisningssektorns avtal UKTA och barnträdgårdslärarna omfattas av det allmänna kommunala avtalet AKTA.
Kommunala arbetsmarknadsverkets delegation har också godkänt förhandlingsresultaten för tjänste- och arbetskollektivavtalen för åren 2010–2011. Tjänste- och arbetskollektivavtalen för kommunsektorn undertecknades måndagen den 15 februari.
KA anser att avtalens lönestruktur går i rätt riktning då de nya avtalen innehåller både en likalönspott och en lokal resultatpott, men ingen generell höjning.
”Likalönspotten minskar löneskillnaderna mellan kvinnor och män genom att höjningarna riktas till utbildade kvinnodominerade grupper”, konstaterar KA.
Löntagarnas organisationer har omfattat förhandlingsresultatet. I en del fall efter gny. Sålunda röstade Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL:s representantskap om godkännande och rösterna föll 71-27.
Avtalen enligt förhandlingsresultatet trädde i kraft 1.2.2010 och avtalsperioden löper ut 31.12.2011. Avtalet kan emellertid sägas upp så att det upphör 28.2.2011.
Löneförhöjningarna enligt avtalsuppgörelsen gäller perioden 1.2.2010–30.4.2011. Övriga eventuella lönejusteringar kan träda i kraft tidigast 1.5.2011.
Vissa blir utan påslag
I avtalsuppgörelsen ingår inga allmänna förhöjningar, utan förhöjningarna består av en likalönspott och en lokal resultatbaserad justeringspott.
Vad innebär egentligen detta? Jo, det betyder i klartext att vissa grupper får mera än andra.
Likalönspotten grundar sig nämligen på ett likalönsprogram som centralorganisationerna undertecknade 2005 och på de mål som fastställdes i regeringsprogrammet för 2007–2010. Första steget togs i samband med avtalsrörelsen hösten 2007. Löneförhöjningarna inriktades då på kvinnodominerade grupper med utbildad arbetskraft där lönerna inte motsvarar arbetets krav. Så sker också nu.
Vid fördelningen av likalönspotten har beaktats även jämställdhetslagens krav på likvärdigt bemötande av personalen.
Likalönspotten är 0,4–0,8 procent beroende av avtalsområde. Då talar man om beräknade genomsnitt, vilket ger att spännvidden inom avtalsområdena är stor. Det finns mansdominerade grupper som får nöja sig med en nollnivå, medan kvinnodominerade grupper med hög utbildningsnivå får långt över 1 procent.
Inom AKTA kan t.ex. barnträdgårdslärarna räkna med löneförhöjningar som ligger närmare 2 än 1 procent.
Inom UKTA uppgår likalönspotten till 0,8 procent. Också här finns skillnader. Kostnadseffekten för grundskollärarnas del uppgår till 0,94 procent, medan gymnasielärarna får 0,84 procent. Förklaringen finns i att kvinnodominansen är större i grundskolan.
Allra mest får lärare i yrkesläroanstalter inom social- och hälsovården, där det handlar om 1,06 procent. Längst ner finns yrkesläroanstalter inom skogs- och trähushållningsbranschen, som kan räkna med 0,50 procent.
Pengar för resultat
Det är inte fråga om allmänna förhöjningar, utan de uppgiftsrelaterade lönerna höjs i enlighet med ovannämnda siffror från 1.2.2010.
Löneförhöjningarna enligt avtalsuppgörelsen gäller perioden 1.2.2010–30.4.2011. Övriga eventuella lönejusteringar kan träda i kraft tidigast 1.5.2011.
Likalönspotten är den första hållpunkten i avtalen. Den andra hållpunkten kallas ”lokal resultatbaserad justeringspott”. För detta ändamål anslås från 1.9.2010 0,7 procent av lönesumman, som kan ses som en rätt rejäl pott.
”Syftet med resultatpotten är att förbättra resultaten inom kommunernas och samkommunernas serviceproduktion och att stävja utgiftsökningen”, konstaterar KA. Avsikten är att på lokal nivå åstadkomma en produktivitetsökning. Hur detta bör och kan hanteras inom undervisningssektorn är emellertid en öppen fråga.
Alla, också deltidsanställda, skall beredas möjlighet att delta i produktivitetsprojekten. KA och OAJ ska samfällt och senast den 15 mars 2010 framlägga direktiv rörande resultatpotten.
Såvida man på lokal nivå inte kan enas om hur pengarna används, så används pengarna till individuella tillägg.
C-E Rusk |
