Ena arbetsgruppen blev klar, medan andra gruppen gnor på. Arbetsmarknadsorganisationerna har länge och väl förhandlat om hur arbetspensionssystemet kunde utvecklas.

Arbetet kom igång i fjol vintras som ett resultat av statsminister Matti Vanhanens (Centern) överraskande utspel om att pensionsåldern bör höjas. Därmed gav han sig in i ett område, som traditionellt har hört till arbetsmarknadsorganisationernas domäner. Arbetstagarnas och arbetsgivarnas organisationer har haft centrala roller i beredningen av beslut rörande arbetspensionssystemet.

Efter hårda protester mot Vanhanens utspel fördes ärendet till två arbetsgrupper. Den ena, som leds av Pensionsskyddscentralens verkställande direktör Jukka Rantala, ser över pensionspolitiken. Alltså i praktiken förhandlar man bl.a. om att begränsa möjligheterna till flexibla pensionsarrangemang eller om att stärka incitamenten till att fortsätta jobba. Den andra gruppen leds av direktören Jukka Ahtela från Finlands näringsliv EK och jobbar främst med kompetens- och arbetshälsofrågor för att minska på invalidpensionerna.

Den s.k. Ahtela-gruppen nådde enighet inom utsatt tid efter synnerligen segslitna förhandlingar, medan Rantala-gruppen inte hade nått resultat den 1 februari.

Den senare gruppen har haft stora frågor på bordet, nämligen bl.a. höjningen av pensionsåldern och slopandet av den s.k. pensionsslussen, det vill säga arbetslöshetsdagpenningen för äldre personer. I dessa två frågor står arbetstagarna och arbetsgivarna långt från varandra.

Finlands näringsliv EK har föreslagit att man i fortsättningen måste arbeta i 40 år för att få gå i pension vid 63 år. Förslaget anses diskriminera bland andra kvinnor, snuttjobbare och dem som studerat länge. Akademikercentralen Akava har följaktligen haft synnerligen stora svårigheter att acceptera dessa linjedragningar. Ytterst få av medlemmarna i Akava-förbunden kommer ut på arbetsmarknaden i en ålder av 23 år, som alltså vore en förutsättning för att gå i pension i en ålder av 63 år.

Löntagarorganisationerna har kraftfullt fört fram vikten av att se hur den stora pensionsreformen från år 2005 utfaller. För finländarnas genomsnittliga pensioneringsålder har faktiskt stigit, visar färska uppgifter. Sysselsättningsgraden bland 55-åringar och äldre hölls år 2009 på samma nivå som föregående år, trots att sysselsättningen bland befolkningen i arbetsför ålder försvagades tydligt under recessionen, omtalar Pensionsskyddscentralens (PSC)uppgifter.

Enligt uppgifter från i fjol var den förväntade pensioneringsåldern 59,8 år för 25-åringar och 61,7 år för 50-åringar.

– Pensioneringsåldern har stigit i den takt som den uppskattades göra när arbetspensionsreformen år 2005 planerades. Även i fjol steg pensioneringsåldern, fast det ekonomiska läget var svårt och arbetslösheten ökade, konstaterar direktör Hannu Uusitalo på Pensionsskyddscentralen.

C-E Rusk