Reportage

Detaljer

Kategori: Reportage

Flerspråkigheten är levande verklighet i de finlandssvenska skolorna, noteras i den finländska huvudrapporten för PISA 2009-undersökningen. Den digra rapporten, som omfattar nästan 130 sidor, ägnar ett kapitel till de elever i den finlandssvenska skolan, som talar mest finska hemma. Orsaken är att dessa elever redovisar svaga resultat i läsning, som var det huvudsakliga området i PISA 2009.

Den finlandssvenska skolan har länge varit en smältdegel tack vare sin attraktionskraft vad gäller elever från tvåspråkiga hem. Men skolorna lockar också elever från enspråkigt finska hem.

De första resultaten från 2009 väckte bestörtning speciellt i finlandssvenska kretsar. Om man ser till läsförmågan släpade de svenska eleverna efter och skillnaden mellan språkgrupperna uppgick till hela 27 poäng. Det är faktiskt rätt mycket, eftersom skillnaden motsvarar skolframstegen under ett år.

Överinskrivning

Forskarna Heidi Harju-Luukkainen och Kari Nissinen har fördjupat sig i resultaten och framlägger sina rön i en artikel i huvudrapporten från PISA 2009. Deras forskning lägger tonvikten vid elever, som inte talar svenska hemma. I huvudsak talar de finska hemma, även om det finns en marginell grupp elever som talar andra språk hemma, medan de går i svensk skola.

Andelen är stor, så att nästan en femtedel av alla elever i svenska skolor uppger att de i huvudsak talar i ett annat språk hemma. Överinskrivningen, alltså att långt fler elever än vad som modersmålsregistreringen förutsätter, är ett bekant fenomen på många håll i Svenskfinland. T.ex. år 2009 inskrevs ca 3 500 nybörjare i svenska skolor, medan endast ca 3 200 elever var registrerade som svenskspråkiga.

Det här syns mest i huvudstadsregionen, där 36 procent av eleverna i svenska skolor uppger att de mest talar finska hemma.

I bottenkategorin

Eleverna har placerats i sju olika kategorier i PISA-utvärderingen. Åtta procent av eleverna i OECD-länderna placerar sig i de två högsta kategorierna, där det alltså handlar om framstående eller synnerligen goda läsfärdigheter. I Finland placerade sig 15 procent av eleverna i dessa kategorier. Men i finlandssvenska skolor når endast åtta procent dessa nivåer.

Forskarna har sett närmare på resultaten i svenska skolor och kommer fram till att eleverna språkbakgrund är en avgörande faktor. Av eleverna, som i huvudsak talar svenska hemma, når nämligen 15 procent de två högsta kategorierna. Alltså samma nivå som i Finland i snitt.

Men läget är ett annat, när man ser på resultaten för elever som i huvudsak talar finska hemma. Endast fem procent av dessa når toppnivåerna i läsfärdighet.

Elever, som går i svensk skola men som talar finska hemma, är däremot överrepresenterade i kategorin svaga läsare. Hela 31 procent hör hemma i denna kategori.

Vad kan göras?

Forskarna Harju-Luukkainen och Nissinen nöjer sig inte endast med att redovisa resultat, utan de levererar också konklusioner.

"Språkfärdigheter föds inte i ett vakuum, utan färdigheterna inhämtas överallt: i skolan, hemma och på fritiden. Därtill är språket en del av kulturen och därmed också elevens identitet", påminner forskarna i sin uppsats.

I en språkmedveten skola stöder undervisningen också utvecklandet av elevens egen identitet. Det innebär implicit också att den dubbla språkliga identiteten bejakas.

Rapporten visar entydigt att det är si och så med läsfärdigheterna för många elever med finsk hembakgrund i svenska skolor. Därför finner Harju-Luukkainen och Nissinen det märkvärdigt att just dessa elever inte deltar i stödundervisningen i större grad än eleverna med svensk hembakgrund.

Inget ges gratis

Och till sist en hälsning till finskspråkiga föräldrar som väljer svensk skola:

"Föräldrar och andra vuxna har en viktig roll också i utvecklandet av elevens språkfärdigheter. ... språkkunskaper kommer inte "på köpet" och det handlar om färdigheter som inte ges gratis", antecknas i rapporten. Utvecklingen av såväl modersmålet som svenskan måste stödas i hemmen.

Det var andra gången som de finlandssvenska skolorna deltog i en PISA-undersökning på bred front. Undersökningen bygger ju på sampel, men i PISA 2009 deltog nästan 50 svenskspråkiga skolor och knappt 1 400 elever i dessa.

Mera på www.minedu.fi/OPM/julkaisut/.

C-E Rusk

• < Föregående
• Nästa >