Lärarförbundet >> Läraren >> Ordförandekolumn
Ta't lugnt! PDF Skriv ut Skicka sidan
Ordförandekolumner 19.11.2009 , # 25-2009

När jag var liten grabb bodde jag alldeles intill skridskobanan på min hemort. Dit gick jag nästan varje dag efter skolan och där var vi många barn och unga som trivdes gott och allra bäst trivdes vi i de uppvärmda barackerna, en för flickorna och en för pojkarna. För uppvärmningen och tillsynen svarade en av köpingens anställda, en äldre, trygg man av alla kallad Kelppo. Det var naturligtvis ett smeknamn han fått av det finska "kelpo", hygglig. Han var verkligen hygglig och omtänksam och en fast klippa i mångas tillvaro, där han stod stor och trygg vid skridskobanan.

 
Utvecklingsavdelningens siste mohikan PDF Skriv ut Skicka sidan
Ordförandekolumner 12.11.2009 , # 24-2009

Att lärarna ska klara av att hålla skolan rullande på ett sätt som garanterar att kvalitetsnivån är hög, att omfattningen på studierna är stor, att skolgången ger något för var och en och att alla eleverna mår bra och kan göra framsteg på lika villkor och enligt egna förutsättningar anses självklart.

 
Stormvarning! PDF Skriv ut Skicka sidan
Ordförandekolumner 29.10.2009 , # 23-2009

Jag har redan några år undrat när grunden för Svenskfinland, vår svenska skola, råkar i blåsväder. Stormvarningen är ju redan utfärdad via polisdistrikt och landskapsindelningar. Förra veckan kröp det fram att Esbo har planer på skolbyggnader utan klar språkprägel och i Raseborg och Grankulla föreslås två- och trespråkiga gymnasier.

 
Tid PDF Skriv ut Skicka sidan
Ordförandekolumner 22.10.2009 , # 22-2009

Arbetstiden är veckovis definierad för lärare och årsvis bestämd till 193 dagar. Det är något färre än de ca 210 dagar de flesta andra löntagare har. De ogina och missunsamma brukar ju påpeka detta i sin okunskap om hur lärararbetet är uppbyggt.

Mitt stora fackliga elddop kom då jag valdes till ordförande för den arbetstidsgrupp som FSL tillsatte i mitten på 1990-talet. Då var vi inne på helhetsarbetstid och på de positiva följder den skulle föra med sig i form av en bättre arbetstidshantering än vad undervisningsskyldigheten klarade av att ge lärarkåren.

 
Stand-in-lärare PDF Skriv ut Skicka sidan
Ordförandekolumner 08.10.2009 , # 21-2009

Den här veckan har permitteringarna slagit till mot Borgåskolorna.

Nästa vecka är det höstlov i Borgå och då är eleverna lediga, medan lärarna är permitterade under sina "fortbildningsdagar" som staden trixat med och flyttat till höstlovsveckan. Veckan efter höstlovet är alla lärare i den andra permitteringsvågen borta från sitt jobb.

Det är klart som korvspad att det inte kan vara tal om vanlig, läroplansenlig undervisning när bara halva lärarkåren är på plats. Många ämnen kan inte hållas, för tryggheten kan under inga omständigheter garanteras. Jag tänker på ämnen som teknisk slöjd, kemi och huslig ekonomi. Det måste i stället handla om att kanske se en film om hur man svarvar en ljusstake eller att själv läsa sig till hur man fixar till en stek med svampstuvning.

Diskussionen om föräldrarnas roll under permitteringarna ploppar upp. Det har den gjort i Borgå och det gör också på andra permitteringsorter. Åbo och Hangö är ju tillsvidare de enda övriga i Svenskfinland.

Föräldrar är givetvis välkomna till skolan under normala förhållanden. Det finns bland dem en outsinlig källa av erfarenheter att ösa ur och exemplen på lyckade möten mellan föräldrar och klasser är många. Föräldrarna har mycket att tillföra, men de är aldrig, kan aldrig och kommer förhoppningsvis aldrig att vara ansvariga för utbildningen. I så fall är vi på sju famnars vatten, hu jeda mig!

Detta är vad en del kommuner nu sysslar med. Man vill att föräldrarna ska fylla luckorna som de permitterade lärarna lämnat efter sig.

Föräldrar är inte lärare. De har inget juridiskt uppdrag, de är inte anställda av kommunen, de har i de allra flesta fall inte utbildning för uppgiften, de saknar erfarenheter av lärarjobbet och det är orätt mot dem att försätta dem i lärarens situation.

Hur hanterar de mobbning eller andra förseelser? Sköter de rastkustodiering och samplanering? Hur klarar de av klassrumssituationen? Vilka insikter i läroplanen har de? Vad gör de om något oväntat inträffar? Kort sagt hur sköter de en lektion utan närvarande lärare? Vem är ansvarig om något händer? Kommunen har säkert inte försäkrat de inhoppande föräldrarna, för de har ju inga som helst anställningsmässiga eller juridiska skyldigheter gentemot eleverna, skolan eller kommunen.

Därför är det upprörande att man just i den pressade permitteringssituationen vill kalla in föräldrar som stand-in-lärare. Det leder bara till en sak, dvs. att man luras att tro att allting går förhållandevis bra trots att skolan går för halv maskin. Alltså kan kommunen upprepa tilltaget för föräldrarna stoppar ju hålen.

Är föräldrarna också med på att sköta undervisningen på tio och femton års sikt? Har tillskyndarna alls funderat på detta? Knappast!

Skola och undervisning, barnens framtid, är ett samhällsuppdrag, inte ett åtagande för volontärer. Må de hålla tassarna borta!

8.10.2009/Dan Johansson

 
«FörstaFöregående123456789NästaSista»

Sida 5 av 9
 

Tipsa redaktionen

Har du tips om någon nyhet eller händelse som berör Läraren?

Tipsa redaktionen



Tidningen LÄRAREN
Järnvägsmannagatan 6
00520 HELSINGFORS

Tfn: 020 748 94 00 (växel)
Fax: (09) 14 27 48