Det har gått 26 år sedan lärare senast gick ut i strejk. Nu var det nära att denna tidnings utgivningsdag 18.3.2010 hade blivit den första lärarstrejkdagen sedan år 1984. Om en lösning i sista stund inte hade nåtts skulle ca 27 000 universitetsanställda ha strejkat under en dag.

Alla personalgrupper inom universiteten skulle ha deltagit och också lärarna vid övningsskolorna runtom i landet. Det blev alltså inte så därför att man förra veckan nådde en överenskommelse. Mera om den kan du läsa i det här numret av Läraren.

Sällan har en avtalslös period dragit så långt ut på tiden och man kan fundera över orsakerna till det. När regeringen beslutade att universiteten inte längre skulle vara statliga utan bli offentligt-rättsliga samfund lovade man samtidigt att arbetsvillkoren inte skulle försämras.

När det kom till kritan visade det sig att den nya privata arbetsgivarparten Yksityisen opetusalan liitto, en underavdelning till Finlands näringsliv EK, hårt körde stora och omfattande avtalsförsämringar. Man struntade i de löften som tidigare hade getts och en regelrätt testning av arbetstagarleden i universitetsvärlden inleddes. Med angrepp på bl.a. arbetstiderna, personalens ställning, sjukdagsersättningarna och förtroendemännens ställning försökte YOL dra åt tumskruvarna. Detta ledde till att kampviljan bland personalen var stark och om endagsstrejken hade brutit ut hade den med säkerhet varit total.

Finlands Näringsliv EK har på senare tid handlat mycket motsägelsefullt. EK gick i ett tidigt skede ut med budskapet om att flera inkomstpolitiska helhetslösningar inte kommer i fråga. Man ville förhandla enskilt med olika förbund. Så tog man till en förvånande kursändring och ville att alla skulle anamma teknologiindustrins avtal. Alla förbund skulle följa samma mall.

Stuveristrejken som lamslagit hamnarna är en del i spelet, därför att den handlar om det s.k. omställningsskyddet, som är svagt i Finland. Arbetsgivarna gör sitt yttersta för att det inte ska bli dyrare, enligt deras sätt att se, att avskeda folk. Redan nu är det så att Finland förlorat flera arbetsplatser än våra västra grannländer just på grund av att våra internationella bolag väljer att sparka folk här för här det billigt.

I enlighet med sin strategi såg YOL/EK säkert sin chans, att kringskära rättigheterna för samtliga universitetsanställda. Som tur var lyckades det dem inte denna gång. Det gäller att jobba för att det går lika illa för dem nästa gång.