|
Arbetstiden är veckovis definierad för lärare och årsvis bestämd till 193 dagar. Det är något färre än de ca 210 dagar de flesta andra löntagare har. De ogina och missunsamma brukar ju påpeka detta i sin okunskap om hur lärararbetet är uppbyggt.
Mitt stora fackliga elddop kom då jag valdes till ordförande för den arbetstidsgrupp som FSL tillsatte i mitten på 1990-talet. Då var vi inne på helhetsarbetstid och på de positiva följder den skulle föra med sig i form av en bättre arbetstidshantering än vad undervisningsskyldigheten klarade av att ge lärarkåren.
Vi tittade på Sverige, där lärarna just då fick ett system som var uskfritt, som förpliktade lärarna till skolutveckling och som gav dem ett rejält lönelyft. Vi ville ha något liknande för redan då såg vi att usksystemets tid var förbi.
Från mjölkbutiken klockan fem, ett litet mumintroll gick hem... Vad tror du att det hände sen?
I det senaste numret av Lärarnas tidning står det svart på vitt att läsa vad som hände sen: Sveriges lärare undervisar allt mer.
De svenska lärarna dignar under arbetsbördan, som fylls med möten, planering och skolutveckling. Därutöver kommer en ökad undervisningsbörda. Under senare år har 40 procent av lärarna fått ökad undervisningstid och en fjärdedel av alla lärare har fått minst fyra timmar mera undervisning på sin nacke.
Denna utökade arbetsmängd har inte gett utslag i lärlönerna i vårt västra grannland. Sverige ligger allt risigare till i nordisk lönejämförelse och det är bara islänningarna som förtjänar mindre.
För två veckor sedan fick FSL:s förtroendemän i Stockholm lyssna till Anders Johansson, ombudsman på Lärarförbundet. Hans budskap var att simma lugnt, se till att det finns ett tidsregleringsverktyg och att satsa på ledarskapet i skolan. Tidsanvändningen har mycket med styrning och ledarskap att göra. Detsamma säger Per Unckel, som lett arbetstidsutredningen som gjorts i Sverige.
Vi har vår usk i nöd och lust. Den är en black om foten, den är orättvis och den är otidsenlig, men finns det något annat som är bättre? Inte vad jag kan se just nu. Undervisningsskyldigheten fungerar som stark reglerare av arbetstiden men den hjälper inte upp situationen med övrigt arbete. Där är det ledarskapet som är den styrande faktorn.
Inom FSL har vi diskuterat usken, och ett sätt att anpassa den är att alla har samma usk. Det är lättare sagt än gjort. Vi är bundna till den, för den kan inte säljas för pengar. Vilken penningersättning som helst äts mycket troligt upp och är försvunnen på några års sikt. Sveriges exempel kan vi inte och ska vi inte följa.
(22.10.2009/Dan Johansson |