Jag har redan några år undrat när grunden för Svenskfinland, vår svenska skola, råkar i blåsväder. Stormvarningen är ju redan utfärdad via polisdistrikt och landskapsindelningar. Förra veckan kröp det fram att Esbo har planer på skolbyggnader utan klar språkprägel och i Raseborg och Grankulla föreslås två- och trespråkiga gymnasier.

I den ekonomiska rationalitetens namn kommer liknande förslag att dugga tätt i dessa tider när kommunekonomin svajar. Det kommer att handla om fastigheter, skjutsar, personal och liknande. Det hemska är att det inte handlar om ett beslut, utan om många mindre beslut som ytligt sett tas helt oberoende av varandra. Omedvetenhet eller eventuella dolda avsikter från språkmajoritetens sida leder till en stark försvagning av det svenska skolväsendet om förslagen verkställs.

Tänk om man redan vid tiden för självständigheten för drygt nittio år sedan hade valt den linjen. Handen på hjärtat, hur många rent svenska skolor hade vi haft kvar i dag? Jag är ganska säker på svaret: Inte många!

Om det svenska skolväsendet i allt raskare takt naggas i kanterna handlar det inte längre om en storm i ett vattenglas. Det handlar mera om att bottenproppen i ankdammen dras ur och tappar vi vår skolautonomi på svenska åker språket ut i avloppet. De barn som är under tio år i dag lever till ca år 2100. Kommer deras barn och barnbarn att gå i svensk skola?

Vi biter oss själva i svansen med ödesdigra följder om vi ger efter. Polisdistrikt, BB-avdelningar och landskapsindelningar är svåra slag mot svenskans ställning i vårt land, men skolan är grunden. Någon tycker kanske att det inte är så farligt, för det finns ju goda exempel på fungerande samexistens, alltså finska och svenska skolor under samma tak. Men dessa är just enskilda exempel och inte regel. Tänk er vilken kamp om utrymmen, pengar och material vi kommer att ha i skolhusen i framtiden. Vem tror ni att går segrande ur den kampen? Inte är det de mindre svenska enheterna.

Den svenska skolan i detta land är bäst på svenska för alla som vill gå i skola på svenska. Den ska naturligtvis fylla måttet på allmänna krav som ställs på skolan, men den är bäst om den har en egen, svensk profil. Annars behövs den inte. Det är den krassa sanningen.

(29.10.2009/Dan Johansson)