Ordförandekolumn

Detaljer

Kategori: Ordförandekolumner

Den som har talang och fallenhet för någonting brukar anses begåvad. Begreppet begåvad innebär att man fått en gåva som innebär att man behärskar något bra eller har en speciell lätthet att lära sig och att tillämpa vissa saker.

Begåvning kan inte gälla allting eftersom få av oss är universalmänniskor. De flesta av oss som trampar omkring är inga reinkarnationer av Leonardo da Vinci. Dock tror jag att vi kanske vet mera än da Vinci på sin tid, men vi hinner i vårt enorma infoflöde inte tillgodogöra oss mera än en bråkdel och då går vetandet förlorat, eftersom fördjupningen uteblir.

I skolan ska alla barn få undervisning enligt sina egna förutsättningar. Ofta får man höra att barnen med särskilda svårigheter tar så mycket tid i anspråk att lärarna inte hinner med de övriga eleverna. Detta upprepas så ofta att det blivit en "sanning", men det är en sanning med modifikation. Visst hinner lärarna med de övriga också, vilket de ju bör göra.

Alla ska bli sedda och bekräftade i skolan, också de tystlåtna och stillsamma. De speciellt begåvade ska få sitt, men inte heller de har rätt att på andras bekostnad "gå före". En lyckad differentiering av undervisningen tar fram det bästa hos alla. Begåvningarna är många och de kan vara svåra att fånga upp.

Den allmänbildande skolan har en stark kollektiv funktion, där barn och ungdomar lärs att tillsammans och var för sig ta sig framåt under lärarnas ledning och med föräldrarnas stöd.

Så länge skolan klarar balansgången mellan det kollektiva och det enskilda fyller den sin funktion. Då uppstår inte kraven på särskilda lösningar för det ena eller det andra lika lätt. Så ska det vara för specialbehoven vare sig det gäller svårigheter eller begåvningar kan inte styra all verksamhet.

När jag gick i skola var den ganska inriktad på att skilja agnarna från vetet och det var på gott och ont. Med dagens mått mätt mera på ont, skulle jag tro. Redan i folkskolan fick vi veta vilka som skulle fortsätta i läroverket och den bedömningen byggde på antingen social status eller särskild begåvning, s.k. läshuvud. I läroverket förekom en tydlig uppskattning av begåvningarna, vilket i sig väl inte är fel, men det skedde på de övrigas bekostnad. Gymnastiktimmarna kan tjäna som exempel. Hur många av oss som är litet äldre i dag har inte varit med om förödmjukande sätt att utse t.ex. fotbollslag.

Det är bra att vi för en diskussion om både specialstöd och specialbehov på hela den vida skalan av elever. Historien visar att personer som inte setts eller förståtts eller satsats på kan bli de värsta demonerna. Adolf Hitler var en sådan person, men det finns förskräckande exempel närmare oss i både tid och rum.

Dan Johansson

• < Föregående
• Nästa >