Föräldrarnas önskemål rörande skolvalet anknyter sig till tanken om att trygga barnens framtid. Lärarna ser de tvåspråkiga klasserna som ett sätt att säkerställa skolans fortbestånd.

PeM Silja Rajander granskar föräldrarnas och lärarnas åsikter i sin avhandling ”School and choice: An ethnography of a primary school” (ung. Skola och val: etnografin i en lågstadieskola) som framlades till granskning vid Helsingfors universitet den 28 maj.

Det handlar om en studie, som avgränsar sig till tvåspråkiga klasser i finska grundskolor. Undervisningen sker på finska och engelska. Studien syftar till att hur bl.a. skillnaderna i elevernas nationalitet, etniska bakgrund, sociala klasstillhörighet och kön avspeglas i skolans praxis.

Rajander har intervjuat lärarna, som bl.a. lyfter fram vikten av att främja social samhörighet. Lärarna lyfter fram vikten av att det också finns tvåspråkiga klasser i den finska grundskolan, som upplevs som jämlik.

Rajander har också granskat hur valet av skola är anknutet till tankar om etniska grupper och social klassgränser. Lärarna tar gärna till sig olika kulturer, men ser emellertid finskheten som grundbulten för samhörigheten i skolan.

Föräldrarna knyter omsorgen om framtiden till skolvalet. De ser alltså de tvåspråkiga klasserna som en ”gräddfil”. Delvis handlar det om de möjligheterna som engelskan ger, men också om skillnaderna mellan olika skolors sociala miljöer.

Föräldrarna kryddar för all del sitt tänkande med ideal om öppenhet och kosmopolitisk orientation.

Det är alltså inte kreti och pleti som söker sig till de tvåspråkiga klasserna. Lärarna verkar medvetna om detta och förutsätter ansvar och flit av elever. De tvåspråkiga eleverna iklär sig gärna denna subjektposition som duktiga elever. Detta möjliggör en favoriserad ställning i skolan.Trycket att visa framgång i studierna är alltså stort.

C-E Rusk