Specialklasser behövs också i framtiden, anser riksdagens kulturutskott. Utskottet färdigställde sitt betänkande om regeringens proposition rörande ändringen av lagen om grundläggande utbildning den 21 maj.

Propositionen syftar till att stärka elevernas rätt till systematiskt stöd för inlärning och fostran. I propositionen lyfts fram vikten av tväradministrativt uppbyggda strukturer och modeller för stödåtgärder och etablering av dessa. Kort sagt handlar det om en ny syn på specialundervisningen.

I propositionen talas om förebyggande och tidigt stöd, tidig identifiering av stödbehov och ändamålsenligt stöd och utvecklandet av stödformer för enskilda elever enligt följande: allmänt stöd, intensifierat stöd och särskilt stöd.

Utbildningen skall ordnas enligt närskoleprincipen och elever i behov av stöd skall integreras i skolornas undervisningsgrupper.

Kulturutskottet omfattar utgångspunkten om närskoleprincipen, men betonar samtidigt undervisningsgruppernas storlek. Den s.k. Kelpo-reformen får inte leda till att specialklasserna skrotas och att undervisningsgrupperna växer.

”Socioemotionella problem och trauman förutsätter små grupper”, antecknar kulturutskottet. Utskottet anser att det är nödvändigt att alltid överväga undervisningsgruppens storlek i samband med integrering.

Detta innebär inte nödvändigtvis att gruppen blir mindre, men det finns situationer när integreringen av redan en elev i allmänundervisningen kräver en justering av gruppstorleken, antecknar utskottet i sitt betänkande, som föreslår klarläggande formuleringar i regeringens proposition.

Ytterligare fäster utskottet uppmärksamhet vid behovet av fortbildning för hela lärarkåren i grundskolan. Dessutom förutsätts ”betydande reformer” i lärarutbildningens innehåll.

Utskottet omfattar regeringens förslag om uppluckrade sekretessbestämmelser rörande t.ex. behandlingen av information i skolornas mångprofessionella elevvårdsteam. Informationen om enskilda elever kan framöver löpa lättare t.ex. när eleven byter skola.

Kulturutskottet konstaterar att de nya stadgandena rörande bl.a. elevvården och dataskyddet kan träda i kraft redan 1 augusti 2010. Utbildningsstyrelsen bör förnya läroplansgrunderna i enligt med den föreslagna nya lagstiftningen, så att utbildningsanordnarna kan ta dessa i bruk från 1 januari 2011, dock senast 1.8. 2011.

Från lärarfackligt, men också annat håll, har ifrågasatts regeringens linjedragningar om att reformen är kostnadsneutral. Utskottet har lystrat till kritiken och konstaterar att elevernas inlärningsmöjligheter äventyras, om resurserna är otillräckliga. Därför bör behovet av tilläggsresurser beaktas i regeringens rambudgetering och de kommande årens statsbudgeter.

C-E Rusk