Nationella prov är en del av skolvardagen i allt fler länder, visar Eurydice-nätverkets utredning National Testing of Pupils in Europe: Objectives, Organisation and Use of Results.

Utredningen syftar till att ge en bild av vilken roll nationella utvärderingar har i praxisen och det politiska beslutsfattandet i 30 europeiska länder.

Bilden är synnerligen blandad. I snitt deltar grundskoleleverna i Europa i tre nationella prov under skoltiden. Finland hör till skaran av 13 länder, där nationella utvärderingar utnyttjas rätt sparsamt, eller 1-2 prov under hela skoltiden. I de flesta länderna är proven obligatoriska för eleverna, men det finns också frivilliga prov som berör majoriteten av eleverna.

I en del fall kan man med fog tala om provhysteri, eftersom skoleleverna i vissa länder deltar i nationella prov 10-11 gånger under skoltiden.

De nationella proven och utvärderingarna har fått vind i seglen under de senaste tio åren. Men vinden har inte blåst över alla länder. Nationella utvärderingar utnyttjades under läsåret 2008-2009 i de tysktalande delarna av Belgien, Tjeckien, Grekland, Wales och Liechtenstein.

Syftena varierar. I många fall handlar det om att mäta eller certifiera enskilda elevers framsteg. Men proven kan också syfta till att spegla skolornas verksamhet, eller, såsom i Finland, ge en bild av utbildningssystemets funktionsduglighet och hur läroplanerna tillämpas.

Resultaten av de nationella proven påverkar elevernas möjligheter till fortsatta studier i hela 16 länder. Danmark är ett av de mest provbenägna länderna. De danska eleverna deltar i elva nationella prov under skoltiden. I Malta och Skottland utnyttjas tio prov.

De nationella utvärderingarna berör i regel kärnämnen, såsom modersmålet och matematik.

Frågan om huruvida resultaten av utvärderingarna bör ges offentlighet har dryftats också hos oss i anslutning till resultaten i studentexamen. Eurydice-utredningen visar att många länder är återhållsamma med att ge offentlighet åt resultaten från nationella prov och utvärderingar.

Skolorna får för all del bekanta sig med resultaten, men endast i Danmark, Sverige, Island, Ungern och Nederländerna offentliggörs resultaten på riksnivå. Det betyder att det är fritt fram för medierna att sammanställa rankinglistor.

T.ex. i Italien får skolorna själva avgöra om de vill offentliggöra de egna resultaten, medan i Estland rekommenderas att skolorna offentliggör resultaten.

I de franska delarna av Belgien, Frankrike, Luxemburg, Österrike och Slovenien är det helt förbjudet att offentliggöra resultat från nationella prov och utvärderingar.

(19.11.2009/C-E Rusk)