Ansvaret för att hela årsklassen utbildas hör hemma i yrkesutbildningens sfär, resonerar utbildningsdirektör Markku Koponen vid Finlands näringsliv EK.

- Efter grundskolan bör alla erbjudas en plats i gymnasiet, i yrkesutbildningen, i utbildning som förbereder för yrkesutbildning eller i verkstäder, sade Koponen i ett tal i Kajana i slutet av november.

Koponen ser framförallt yrkesutbildningen som den viktigaste kanalen ut i arbetslivet. Han vill att alla bibringas åtminstone grundläggande yrkesfärdigheter för arbetslivet. Idag blir ca 15 procent av de unga årsklasserna utan examen på andra stadiet. Orsaken är att dessa ungdomar aldrig inleder studier efter grundskolan eller så avbryts studierna.

I samhällsdiskussionerna har man bollat med möjligheten att förlänga läroplikten, men Koponen ser inte detta som rätt lösning för unga, som är omotiverade för vidare studier.

Och vilken roll har gymnasiet i Finlands näringslivs visioner? Gymnasiet bör utvecklas som en allmänbildande utbildning, som ger en god grund för högskolestudier. Speciellt viktigt är det med goda kunskaper i matematik och naturvetenskapliga ämnen jämte en mångsidig språkutbildning. Och de allmänbildande läroämnenas roll kan förstås inte heller förbises.

- Omkring hälften av årsklassen borde söka sig till gymnasiet. Men till gymnasiets uppgift hör inte att bära utbildningsansvaret för hela årsklassen, sade Koponen.

- Däremot bör yrkesutbildningen bära det samhälleliga ansvaret för att den andra delen av årsklassen får åtminstone grundläggande yrkesfärdigheter, sade Kosonen.

Det här låter litet kryptiskt, men Kosonen förklarade att yrkesutbildningen bör erbjuda alla, precis alla unga en studieplats. Om studerandena saknar studieförutsättningar bör dessa unga erbjudas plats i den studieförberedande utbildningen.

10.12.2009/C-E Rusk