Dåligt arbetsklimat bland lärarna påverkar elevernas skoltrivsel och kvaliteten på undervisningen. Också elevernas välbefinnande påverkas, vilket kan ta sig uttryck i depressiva symtom. I skolor där personalen röker är rökning bland eleverna också vanligare än i andra skolor.

Detta framgår av en undersökning som genomförts av Arbetshälsoinstitutet och Institutet för hälsa och välfärd THL. Undersökningen omfattade mer än 130 skolor.

I skolor med ett förtroendefullt arbetsklimat upplevde personalen sig vara förstådda och accepterade. De kände sig delaktiga i arbetsgemenskapen och bejakade i sin yrkesroll. Men oenighet och sporadiska tvister förekommer ju i samspelet mellan människor. Så ock i dessa arbetskollegier, där det finns utrymme för konstruktiv oenighet, samtidigt som medlemmarna förband sig att omfatta gemensamt överenskomna beslut.

Men om arbetsklimatet är dåligt i kollegierna, kan detta få återverkningar på elevernas psykiska och fysiska välbefinnande, visar THL-studien.

Elever i skolor med dåligt arbetsklimat hade 14 procent högre sannolikhet för depressionssymtom och 17 procent högre sannolikhet för psykosomatiska symtom, t.ex. huvudvärk och nackbesvär, än elever i skolor med bra arbetsklimat.

I skolor där de anställda inte kände sig förstådda och accepterade, upplevde också eleverna att man inte lyssnade på deras åsikter. Skolkning var 54 procent sannolikare i skolor där de anställda inte hade förtroende för varandra än i skolor med ett förtroendefullt arbetsklimat.

- Det är viktigt för välbefinnandet i skolgemenskapen att lärarna har förtroende för varandra och att det finns möjlighet till delaktighet. Om arbetsklimatet i lärarrummet är positivt speglar det sig också i arbetets kvalitet, då man ser till välbefinnandet bland eleverna och deras syn på undervisningen", säger docent Marianna Virtanen vid Arbetshälsoinstitutet.

Ett gott arbetsklimat kännetecknas också av att lärarna upplever att det finns en tydlig och gemensamt överenskommen målsättning. Målen bör också uppfattas som viktiga och realistiska. I skolor där lärarna inte hade en tydlig och gemensamt överenskommen målsättning ansåg eleverna att skolans hälsofostran var otillräcklig och sannolikheten för skolkning var 40 procent högre än i andra skolor.

Modeller för rökning

I de skolor där mer än 13 procent av personalen rökte, var sannolikheten för rökning bland både pojkar och flickor en femtedel högre, oberoende av socioekonomisk bakgrund och föräldrarnas rökvanor. Sannolikheten för att pojkar skulle röka i skolan eller i dess närhet var nästan dubbelt så hög i skolor där många bland personalen rökte. "Studien visar att även om föräldrarna och familjebakgrunden är de faktorer som har den största betydelsen för skolungdomars rökande, så fungerar också skolpersonalen som viktiga rollmodeller för eleverna", säger specialforskare Minna Pietikäinen från Institutet för hälsa och välfärd.

I undersökningen medverkade över 24 000 ungdomar.

Resultaten grundar sig på en sammanställning av uppgifter från Arbetshälsoinstitutets Kommun10-studie och Institutet för hälsa och välfärds Skolhälsoenkät som genomfördes under åren 2004-2005. Uppgifterna samlades in vid samma tid i 136 skolor. Skolhälsoenkäten omfattade grundskoleelever i årskurserna 8-9 och gymnasieelever i årskurserna 1-2, som fick besvara frågor om levnadsförhållanden, skolmiljö, hälsa, hälsovanor och hälsokunnande.

C-E Rusk