I Sverige är lärarbristen stor och intresset för lärarstudier lamt. Så ser det inte ut hos oss, åtminstone inte ifråga om klasslärarna.

I motsats till de flesta andra europeiska länder är lärarstudier hos oss ett synnerligen attraktivt förstahandsval för ungdomar.

Intresset för lärarstudier har inte stagnerat, utan tvärtom ökat. År 2008 noterades till den finska klasslärarutbildningen 5 695 ansökningar, medan antalet var uppe i 8 345 ansökningar år 2013.

 

Uppgifterna framgår ur Rapporten Lärarna och rektorerna i Finland 2016, som har beställts av undervisnings- och kulturministeriet.

 

Nybakade studenter har svårt att nå en studieplats till lärarutbildningen. År 2007 uppgick de nya studenternas andel av de antagna studerandena till 20 procent, medan andelen nya studenter har under de senaste åren uppgått till 15 procent.

 

Studiernas attraktionskraft ses också i hur stor andel av de godkända verkligen inleder sina klasslärarstudier. Under år 2015-16 mottog nästan alla, eller 99 procent sin studieplats.

 

Den svenskspråkiga klasslärarutbildningen, som fram till hösten 2016 endast skedde i Åbo Akademis regi, har också varit attraktiv. År 2008 var det dock förhållandevis lätt att nå en studieplats. Då godkändes ca 46 procent av ansökningarna. Därefter har andelen sjunkit till 23-26 procent.

 

Grovt taget kan man alltså säga att var fjärde ansökan har resulterat i en studieplats. Andelen studerande som på svenska sidan tar emot sin studieplats har under de senaste åren uppgått till ca 95 procent.

 

Kvinnorna dominerar stort. I fråga om den finska klasslärarutbildningen är i snitt 72 procent av sökandena kvinnor. Av de godkända studerandena är kvinnornas andel aningen större, eller 78 procent.

 

På svenska sidan är andelen kvinnor ett par procentenheter lägre.

 

Kvinnorna dominerar ännu mera inom barnträdgårdslärarutbildningen. Bilden är likartad på finska och svenska sidan. Knappt 90 procent av sökandena är kvinnor, medan kvinnornas andel av de godkända ansökningarna uppgår till drygt 90 procent.