Läsårets arbetstider

För gymnasiets del skall antalet arbetsdagar (elev- och lärararbetsdagar), förläggningen av undervisningstimmar och annan arbetstid som regleras av arbetsgivaren samt längden på en undervisningstimme bestämmas enligt den lagstiftning som gällde 31.12.1998 och enligt den vedertagna praxis som framgår av arbetsplanen eller ett motsvarande dokument (UKTA, DEL A, Kap. III § 32).

Antalet skolarbetsdagar under ett läsår i gymnasiet bestäms på samma sätt som i den grundläggande utbildningen (UKTA, DEL B, Kap. III § 15).

Lovtider

Enligt den gamla lagstiftningen och praxis i skolorna bör den lärararbetstid som arbetsgivaren bestämmer om att förläggas så att lärarna fortsättningsvis har höst-, jul- och vinterlov samt en under sommaren infallande lika lång period som förut som är fri från undervisning och övrigt lärararbete.

Läsåret 2012 - 2013 har 188 arbetsdagar. Eftersom självständighetsdagen och första maj infaller på annan dag än lördag eller söndag minskas antalet skolarbetsdagar med två.

• Självständighetsdagen (måndag) 6.12.2012
• Trettondagen (tisdag) 6.1.2013
• Påsken (fredag - måndag) 29.3 – 1.4.2013
• Vårterminens avslutning (lördag) 1.6.2013

Vuxengymnasiernas arbetstid bestäms av huvudmannen genom avtal enligt de förhållanden som rådde 31.12.1998.

De ersättande skolorna och privata gymnasierna följer bestämmelserna för grundskolorna och de kommunala gymnasierna inrättar sin arbetstid enligt de förhållanden som rådde 31.12.1998.

De kommunala och privata gymnasiernas vuxenlinjer samt de privata vuxengymnasierna följer bestämmelserna för de kommunala vuxengymnasierna, enligt de förhållanden som rådde 31.12.1998.

I samband med planering av kommande läsår är det viktigt att de lärare som jobbar i flere skolor ser till att skolorna har samma arbetsdagar/lovdagar. I avtalet finns det inget klart sagt att man endast kan följa huvudskolans arbetsdagar/lovdagar utan läraren kan tvingas jobba även under de dagar då huvudskolan har ledigt.

Tjänstledighetens inverkan på lönen

I avtalet som godkändes 1.10.2007 finns en nyhet gällande tjänstledighetens inverkan på lönen. Om en lärare har haft oavlönad tjänstledighet och inte ansökt om tjänstledighet för skol-/läroanstaltsferie (höst-, jul-, sport- eller påsklov), har läraren inte rätt till lön under ferierna (UKTA, DEL A, ALLMÄN DEL, Kap. V § 37 mom. 2). Avsikten med bestämmelserna är att få lärarna att anhålla om sammanhängande tjänstledigheter och på det sättet trygga vikariernas lön under ferierna.

En del arbetsgivare har dock tolkat paragrafen så att även en dags oavlönad tjänstledighet inför ovannämnda lov innebär att man går miste om lovtidens lön. I detta fall gäller det att förhandla med arbetsgivarna om hur paragrafen tillämpas inom kommunen och att få en klar skrivning i direktiven om oavlönad tjänstledighet.

Klassföreståndare och grupphandledare

Ersättning för klassföreståndaruppgift på högstadiet och grupphandledaruppgift i gymnasiet betalas till lärare som förordnats till uppgiften. Beslutet om förordnande av klassföreståndare och grupphandledare sker i samband med uppgörandet av årsplanen.

Lektor i gymnasiet som är grupphandledare får sitt arvode utbetalat ur gymnasiets resurstimmar. Uppgiften som grupphandledare samt arvodet för uppgiften skall fastslås i gymnasiets årsplan (UKTA, DEL B, Bilaga 2, Gymnasier § 7).

Lektor i vuxengymnasium och gymnasiets vuxenlinje som fungerar som grupphandledare får räkna en veckotimme till undervisningsskyldigheten för uppgiften (UKTA, DEL B, Bilaga 3, Vuxengymnasier § 6 mom. 3).

Skolarbete utanför skolan

Bland annat följande verksamhetsformer kan användas vid skolarbete utanför skolan: lektioner i enskilda läroämnen utanför skolan, studiebesök, exkursioner, lägerskolor och introduktion i arbetslivet.

Skolarbete utanför skolan räknas som skolans arbetstid. I läroplanen för den grundläggande utbildningen och gymnasiet skall dessutom ingå praktisk arbetslivsorientering som en del av elevhandledning/studiehandledning. Då man anordnar skolarbete utanför skolan kan man avvika från det dag- och veckoprogram som finns bestämt i årsplanen. Bestämmelserna om säkerhet och ansvar följs vid skolarbete utanför skolan.

Om undervisningsskyldigheten i gymnasiet

Lärarnas arbetstid är baserad på undervisningsskyldighet (usk) i undervisningsämnena. Undervisningsskyldigheterna för de olika lärarkategorierna regleras i lärarnas kollektivavtal (UKTA). Undervisningsskyldigheten inom gymnasiet varierar mellan 16 och 24 veckotimmar. Om en ämneslärare eller timlärare i huvudsyssla undervisar i två eller flera ämnen med olika stor undervisningsskyldighet, beräknas en vägd usk mellan de olika ämnena. Läs mera om undervisningsskyldigheter i PM för läsåret, sidan 34-37.

Rektorernas usk

En gymnasierektors undervisningstimmar per år fastställs lokalt till mellan 152 och 418 timmar.

Då antalet undervisningstimmar för en rektor för ett gymnasium/vuxengymnasium fastställs bör beaktas bland annat läroanstaltens storlek, eventuell verksamhet på flera ställen, eventuella särskilda utbildningsuppgifter för läroanstalten, ledning av flera läroanstalter och andra lokala särförhållanden

Ämneslärare/timlärare

Samplanering

I arbetstiden för ämneslärare ingår deltagande i samplanering så, att det för lärarmöten, ämnesgruppmöten och konferenser reserveras, beroende på systemet i skolan, 2–5 timmar för varje lärare per två veckor.

Usk

Vid ämnesundervisning är undervisningsskyldigheten per vecka i olika ämnen följande:

• modersmålet och litteratur (också finska/svenska som andra språk, dvs. S2): 16
• det andra inhemska språket, främmande språk (också främmande språk som modersmål, dvs. elevens hemspråk) och informationsteknik: 19
• matematik, fysik, kemi, bildkonst, musik: 20
• religion, filosofi, psykologi, livsåskådningskunskap, biologi, geografi, historia, samhällslära: 21
• studiehandledning, huslig ekonomi, textilslöjd, teknisk slöjd: 22
• gymnastik, hälsokunskap och andra tilllvalsämnen som inte direkt anknyter till ovan nämnda ämnen (tillämpad kurs): 23
• I A1–2- och B1-språken är undervisningsskyldigheten per vecka en timme mindre än vad som anges ovan.

Undervisningsskyldigheten, minskningen av denna och övertimmarna räknas som ett antal undervisningstimmar per år. Om en lektor undervisar i två eller flera ämnen med olika stor undervisningsskyldighet eller undervisar i både ett gymnasium och ett vuxengymnasium, räknas den vägda undervisningsskyldigheten ut som timmar per år. Den vägda undervisningsskyldigheten beräknas enligt de grunder som anges i UKTA, DEL A, § 52 eller 53.

 PM för läsåret 2012-2013