Ärende: Utlåtande angående de förslag som arbetsgruppen för en revidering av de riksomfattande målen för och tim-fördelningen inom den grundläggande undervisningen presenterat

I detta utlåtande från Finlands Svenska Lärarförbund lyfter vi fram endast vissa, för oss särskilt viktiga delar i arbetsgruppens förslag.

Allmänna synpunkter

Finlands Svenska Lärarförbund anser att förslaget till många viktiga delar är genomtänkt och befogat. Att totalantalet årsveckotimmar höjs är i helt rätt riktning.

Indelningen i temablock borde fungera som ett steg framåt mot en mera logisk ämnesstruktur, men tyvärr finns det också förslag som strider mot tanken, bl.a. införandet av nya undervisningsämnen.

Förenhetligandet av de s.k. kontrollpunkterna är i samma linje som införandet av de sex temablocken, dvs. upplägget av undervisningen blir redigare och mera strukturerad.

Valfriheten och småskolorna

Begreppet allmänbildande utbildning innefattar en till mycket stora delar likadan struktur på innehållet i undervisningen, dvs. de flesta elever lär sig och studerar ett gemensamt innehåll så att alla får ungefär samma basfärdigheter och kunskaper.

Om man inför valfrihet i ett tidigt skede av undervisningen kan det lätt hända att valen som görs i själva verket mera är ett val av vårdnadshavaren än av eleven själv. Valfrihet har en i viss mån motivationshöjande effekt, men samtidigt finns också risken att en viss "nivågruppering" kan uppstå i ett väldigt tidigt skede av skolgången, alltså redan i årskurs tre eller fyra.

I högre klasser är valfriheten av större betydelse och då flera ämnen nu föreslås kunna ha fördjupande, valfria kurser är det skäl att påminna om att de traditionella tillvalsämnena såsom slöjd, bildkonst och språk fortsättningsvis är viktiga för utbildningsuppdraget som helhet.

I Finland har vi av tradition många små skolor både på landsbygden och i städerna. Valfriheten är inte lika lätt att genomföra i dem på grund av ett begränsat antal undervisningsgrupper och elever. Detta får inte leda till att sådana här skolor drabbas av nedläggningshot med hänvisningar till timfördelningens krav. Vi behöver både stora och små skolor i framtiden.

De svenska skolorna i vårt land är nästan alltid mindre än de finska. Detta gäller inte bara på landsbygden. Bland annat i huvudstads-området påminner det svenska skolnätet rätt mycket om en glesbygd med långa avstånd mellan skolorna, som i många fall hör till kategorin småskolor.

Språkundervisningen

Det är synnerligen välkommet att språkundervisningen betonas genom att arbetsgruppen i sitt förslag vill både tidigarelägga och bredda den. Många språk behövs i framtidens Finland och alla språkkunskaper är ägnade att vidga kommunikationen och interaktionen människor emellan.

Det är bra att A1-språket ska erbjudas redan i årskurs två. Bra är också att utbildningsanordnarna föreslås bli tvungna att erbjuda tre A1-språk av vilka ett är det andra inhemska språket. Det är även bra att gruppstorleken förslås vara tio elever för att inleda under-visningen. Det är en garanti för att utbildningsanordnaren inte via beslut låter timfördelningen bli en död bokstav.

Ett dåligt förslag är reduceringen av antalet undervisningstimmar i A1-språket. Språk kräver kontinuitet och uppföljning för en effektiv inlärning.

Det är glädjande att B1-språket föreslås inledas ett år tidigare, alltså i sjätte klass. Bättre hade det dock varit med tanke på den verkliga och eftersträvansvärda inlärningseffekten att redan i årskurs fem kunna läsa B1-språket. Att timantalet förblir oförändrat trots ett års tilläggsstudier i B1 tar bort effekten av tidigare-läggningen.

Drama och etik som undervisningsämnen

Arbetsgruppens förslag att drama ska införas som ett särskilt ämne är inte genomtänkt. Drama och liknande gestaltningsövningar är mera en metod än ämne och därför är det inte ägnat att gynna helheten att bryta ut den biten. I stället borde man betona nyttan och vikten av dramaundervisning inbakad i andra undervisningsämnen såsom modersmålet, språk och historia.

Drama är ett mångfasetterat element i undervisningen och det kan nyttjas redan från allra första dag i årskurs ett genom hela den grundläggande utbildningen. Drama är ett gemenskapsämne som kan användas väldigt flexibelt och det ska inte extraheras och särskiljas. Som eget ämne kommer drama paradoxalt nog att få minskad plats i skolan och i undervisningen.

Det föreslagna nya tillvalsämnet etik kan ifrågasättas. På vilket sätt kommer det att påverka undervisningen i religion och livsåskådnings-kunskap? Nu involveras etiska frågor i de nämnda ämnena, men också i flera andra ämnen. Historia och biologi kan här stå som exempel på sådana ämnen. Istället borde man satsa på etik som en integrerad del av många redan existerande undervisningsämnen.

Om ett nytt dramaämne och likaså ämnet etik skapas uppstår frågan om behörighet och om utbildning för uppgiften. Under inga omständigheter kan FSL acceptera en utveckling där vi får lärargrupper med lägre krav för uppnådd behörighet än vad som krävs av grundskollärare i dag. Dessutom blir undervisningsämnena ytterligare flera och redan nu är den grundläggande utbildningen splittrad på många ämnen.

Undervisningens omfattning

Det höjda totalantalet timmar från nuvarande 222 årsveckotimmar till 236/226 årsveckotimmar är ett steg i rätt riktning. Att de här tilläggstimmarna dessutom riktas till en ökning av konst- och färdighetsämnena och gymnastik och idrott är en bra markering. Ökad valfrihet behöver också sin del av dessa timmar, men här bör man hålla i minnet att språkundervisningens del av tillvalsämnena är av stor betydelse.

FSL finner det synnerligen befogat att antalet veckotimmar höjs från 19 till 20 i årskurserna ett och två. Införandet av förskolan innebar att eleverna redan är bekanta med undervisningssituationer då de börjar i första klass och en veckotimme till ger litet mera pedagogiskt svängrum. Även förslaget att höja timantalet i årskurserna fem och sex från 24 till 25 timmar är bra. Ytterligare någon timme hade varit önskvärd, men vi inser svårigheterna med att politiskt få igenom ett förslag med starkt höjt timantal.

Det ökade antalet årsveckotimmar kräver resurser. Om dessa uteblir finns risk för att undervisningsgrupperna blir större. Timfördelningen och undervisningen måste vara så uppbyggda att utbildnings-anordnarna inte via lokala beslut kan slingra sig ur sitt uppdrag. Samtidigt kan ett stort och brett tillvalsutbud leda till brist på behöriga lärare i vissa ämnen och till att allt flera timlärare utan stark koppling till skolan och undervisningen måste anställas. Man bör alltid sträva efter heltidstjänster.

Slutord

Som helhet betraktat innehåller arbetsgruppens förslag många förbättringar och goda förändringar, men inbyggt finns även brister som yppar sig i form av obeaktade saker, bl.a. behörighets- och anställningsfrågor. Svårigheten i att styra utvecklingen i den riktning förslagen pekar mot blir rätt uppenbar, då sanktionsåtgärder inte finns gentemot de utbildningsanordnare som inte följer andan i förslagen då dessa omvandlas till regelverk.

FSL:s synpunkter i sammandrag

• Valfriheten

FSL påpekar att en förutsättning för en genuin valfrihet är sådana styrningsinstrument att utbildningsanordnarna inte genom sina beslut kan urvattna valfriheten. FSL anser att valfriheten kan vara svår att till alla delar förverkliga i små skolor. Detta får inte utvecklas till ett hot mot deras existens.

• Språkundervisningen

FSL anser att en tidigare inledd undervisning i olika språk ger barnen större kommunikationsberedskap och –färdighet vilket gagnar dem själva och hela samhället.

• Det andra inhemska språket

FSL omfattar förslaget med A2-språk i årskurs två och även att det andra inhemska språket måste erbjudas som ett av tre fasta alternativ. FSL anser att B1-språket kan inledas i årskurs 5 och att ett bibehållande av det nuvarande timantalet inte är lyckat utan flera timmar bör användas.

• Drama

FSL betraktar drama som en lämplig undervisningsmetod i de flesta ämnen men ställer sig negativt till drama som eget undervisnings-ämne.

• Ökat antal undervisningstimmar

FSL anser att ett utökat antal timmar i de lägsta klasserna och i årskurserna fem och sex är nödvändigt och bra.

• Totalantalet årsveckotimmar

FSL anser att höjningen till 236/226 årsveckotimmar är rätt riktning att gå. I varje fall behövs ett system som inte tillåter stora skillnader mellan utbildningsanordnarnas ämnesutbud och användning av undervisningstimmar.

***

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL

Helsingfors 3.9.2010

Till Undervisnings- och kulturministeriet, referens: Begäran om utlåtande 8.6.2010 Dnr 20/040/2009