Hotet om skolvåld är fortfarande verkligt och kräver förebyggande arbete, säger forskaren Atte Oksanen som bland annat satt sig in i skolmorden i Kauhajoki och Jokela. Bakom massmorden kan man hitta flera riskfaktorer som det går att påverka.

En gemensam nämnare för förövarna bakom tragedierna i Myyrmanni, Jokela och Kauhajoki var att de hade ett knappt socialt nätverk, mentala problem som inte skötts och mobbningserfarenheter. De var inga typiska ungdomsbrottslingar men det fanns tecken på vad de planerade att göra.

En central åtgärd för att förebygga liknande dåd är att förbättra trivseln i skolan och på så sätt få ungdomarna att må bättre. Oksanen tycker man ska gå in för mindre grupper och avskaffa klasslösheten. Föräldrar och lärare borde sluta stirra sig blinda på betygen och se på människan istället: har hon vänner, mår hon bra?

Oksanen presenterade sitt forskningsprojekt om skolmorden under ett evenemang som arrangerades av Finlands rektorer.

Säkerheten behandlats för snävt

Rektorerna erkänner att säkerheten behandlats ur ett ganska snävt perspektiv i skolorna.

– I säkerhetsfrågorna i skolorna har man fokuserat för mycket på tekniska detaljer och räddningsoperationer. Det görs alltför lite förebyggande arbete och det borde ha sin utgångspunkt i att man känner de ungas liv och deras kultur, sade Ari Pokka som är ordförande för Finlands rektorer.

Oksanen tycker att man fundera på vilka riskskolor det finns där atmosfären är exceptionellt dålig. Däremot stöder han inte en profilering av potentiella mördare för det kan leda till individer som redan nu är känsliga stämplas, och till att mobbarna får ytterligare en hållhake på dem.

Oksanen hör också till dem som tror att ett förbud mot halvautomatiska vapen kunde bidra till att stoppa skolmorden. Det ansåg också den kommission som bildades efter Kauhajoki-fallet men inrikesminister Anne Holmlund (Saml) har sagt att hon inte förordar ett totalförbud.

(FNB)