Kolla löner
Kommunala minimilöner och löneräkningsprogram hittar du på Kommunala arbetsmarknadsverkets webbplats.
Lärarnas lönepyramid
Nedan finns en kortfattad beskrivning av hur lärarlönen är uppbyggd
I arbetstid som baserar sig på undervisningsskyldighet räknas antalet undervisningstimmar som hör till undervisningsskyldigheten som full arbetstid. Begreppet ordinarie lön behövs när lön betalas för till exempel sjukledighet och moderskapsledighet och när lönen för timlärare i huvudsyssla bestäms.
Klicka på länken nedan för att se en tydligare bild.
 Lärarnas lönepyramid
Årsbunden del av det individuella tillägget
Den tid som berättigar till årsbunden del för undervisningspersonal och uträkningen av den bestäms enligt UKTA, DEL A § 11–17. Antalet år som berättigar till den årsbundna delen och procenttalen är följande:
|
|
5 år
|
8 år
|
10 år
|
15 år
|
20 år
|
|
Rektorer och biträdande rektorer
|
2 %
|
5 %
|
5 %
|
5 %
|
10 %
|
|
Ämneslärare, klasslärare, speciallärare och timlärare i huvudsyssla i grundskolan
|
4 %
|
6 %
|
6 %
|
6 %
|
6 %
|
|
Tjänsteinnehavare som är lektorer i elevhandledning i grundskolan
|
2 %
|
5 %
|
5 %
|
11 %
|
|
|
Förskollärare och motsvarande timlärare i huvudsyssla
|
6 %
|
5 %
|
9 %
|
6 %
|
6 %
|
|
Ämneslärare och timlärare i huvudsyssla vid gymnasium/vuxengymnasium
|
6 %
|
5 %
|
10 %
|
4 %
|
6 %
|
Läs mera om den årsbundna delen av det individuella tillägget i broschyren PM för läsåret 2010-2011, sidan 20-12.
PM för läsåret 2010-2011
Klassföreståndararvoden
Ersättning för klassföreståndaruppgift på högstadiet och grupphandledaruppgift i gymnasiet betalas till lärare som förordnats till uppgiften. Beslutet om förordnande av klassföreståndare och grupphandledare sker i samband med uppgörandet av årsplanen.
En lärartjänsteinnehavare som åläggs att sköta klassföreståndaruppgifter för årskurs 7-9 betalas en ersättning som motsvarar en veckotimme, vilken bestäms enligt övertimarvodesgrunden i lärarens egen tjänst (UKTA, DEL B, Bilaga 1 Grundskolan § 14).
På lågstadiet handhar klasslärare klassföreståndares uppgifter utan särskild ersättning.
Skolarbete utanför skolan
Bland annat följande verksamhetsformer kan användas vid skolarbete utanför skolan: lektioner i enskilda läroämnen utanför skolan, studiebesök, exkursioner, lägerskolor och introduktion i arbetslivet.
Skolarbete utanför skolan räknas som skolans arbetstid. I läroplanen för den grundläggande utbildningen och gymnasiet skall dessutom ingå praktisk arbetslivsorientering som en del av elevhandledning/studiehandledning. Då man anordnar skolarbete utanför skolan kan man avvika från det dag- och veckoprogram som finns bestämt i årsplanen. Bestämmelserna om säkerhet och ansvar följs vid skolarbete utanför skolan.
Stödundervisning
I den grundläggande utbildningen skall utöver den ordinarie undervisningen anordnas stödundervisning för elever som tillfälligt inte lyckas följa studietakten eller annars behöver särskilt stöd. (GrUL 16 §)
Förutom innehavare av lärartjänst kan stödundervisning ges av skolans rektor och timlärare.
Stödundervisningstimme kan inräknas i undervisningsskyldigheten, räknas som övertimme eller betalas ut som timarvode enligt hållen timme.
Stödundervisningstimmen kan räknas in i undervisningsskyldigheten eller betalas ut som övertimme om den hålls regelbundet under hela läsåret. I detta fall bör stödundervisningstimmen antecknas i årsplanen som veckotimme och inplaceras i lärarens arbetsordning. Även rektor kan räkna in stödundervisning i sin undervisningsskyldighet.
Även rektor kan räkna in stödundervisning i sin undervisningsskyldighet.
Arvodesgrunden för stödundervisning
Om timmen ingår i undervisningsskyldigheten är ersättningen en del av den ordinarie lönen.
Arvodet för stödundervisning bestäms enligt övertimarvodesgrunden i lärarens egen tjänst både om det är frågan om veckoövertimme som betalas under hela året och om det är frågan om en enskild övertimme (engångstimarvode). Ersättningen betalas enligt UKTA, DEL A, Kap. II § 22 och 26.
Tjänstledighetens inverkan på lönen
I avtalet som godkändes 1.10.2007 finns en nyhet gällande tjänstledighetens inverkan på lönen. Om en lärare har haft oavlönad tjänstledighet och inte ansökt om tjänstledighet för skol-/läroanstaltsferie (höst-, jul-, sport- eller påsklov), har läraren inte rätt till lön under ferierna (UKTA, DEL A, ALLMÄN DEL, Kap. V § 37 mom. 2). Avsikten med bestämmelserna är att få lärarna att anhålla om sammanhängande tjänstledigheter och på det sättet trygga vikariernas lön under ferierna.
En del arbetsgivare har dock tolkat paragrafen så att även en dags oavlönad tjänstledighet inför ovannämnda lov innebär att man går miste om lovtidens lön. I detta fall gäller det att förhandla med arbetsgivarna om hur paragrafen tillämpas inom kommunen och att få en klar skrivning i direktiven om oavlönad tjänstledighet.
Undervisning i sammansatt klass
Sammansatta klasser kan inrättas i den grundläggande utbildningen i klasserna 1-9 (GrUF 2 §). Gällande hur undervisningen skall ordnas finns inget exakt sagt i läroplansgrunderna, men gammal praxis har varit att undervisningen i matematik, modersmål, finska och främmande språk anordnas så att varje elev får undervisning enligt det lärostoff som hör till hans årskurs. Växelkurser har alltså inte används i dessa läroämnen. Däremot har växelkurser använts i religion, livsåskådningskunskap, miljö- och naturkunskap, biologi, geografi, fysik och kemi samt historia.
Gällande växelkurs har följande praxis använts:
Den första växelkursen i den grundläggande utbildningens klass 1-6 genomförs under läsår som avslutas under udda årtal och den andra växelkursen under läsår som avslutas under jämna årtal. Den första växelkursen består av lärostoffet för årskurserna ett, tre och fem. Den andra växelkursen består av lärostoffet för årskurserna två, fyra och sex. Under läsåret 2010-2011 följs andra växelkursen i sammansatt klass.
- Individuellt tillägg, fjärrortstillägg och u-områdestillägg, sidan 22.
- Tilläggsuppgifter i enskilda skolor och ersättning för konst- och färdighetsämnen, sidan 23.
- Övergångstillägg vid övergång till löner baserade på arbetsvärdering, sidan 25.
Övertimarvode
Till lärare betalas övertimarvode för de timmar som överskrider undervisningsskyldigheten i tjänsten, om inget annat bestäms i respektive bilaga. Årsarvode för en veckoövertimme betalas varje månad under året till lärare för vilka fastställts minst en övertimme per vecka utjämnade över alla arbetsveckor under läsåret.
Årsarvode för en veckoövertimme innebär att ersättningen för sådan undervisning för hela läsåret som överstiger undervisningsskyldigheten utjämnas över 12 månader. En förutsättning för detta är att läraren har i genomsnitt minst en övertimme under alla undervisningsveckor vid skolan/läroanstalten.
Läs mera i PM för läsåret 2010-2011, sidan 26-27.
PM för läsåret 2010-2011
|
