Lärarnas arbetstid är baserad på undervisningsskyldighet (usk) i undervisningsämnena. Undervisningsskyldigheterna för de olika lärarkategorierna regleras i lärarnas kollektivavtal (UKTA).

Läsårets arbetstid

Om den grundläggande utbildningens arbetstid stadgas i 23 § i lagen om grundläggande utbildning och i 3 § och 7 § i förordningen om grundläggande utbildning. Detta innebär att den grundläggande utbildningens arbete inleds enligt anordnarens beslut efter den 1 augusti och avslutas den sista vardagen vecka 22 som är en lördag. Läsåret har 190 arbetsdagar enligt lagen, men om självständighetsdagen, trettondagen eller första maj infaller på en annan dag än lördag eller söndag minskar detta antalet skolarbetsdagar per år för eleverna. De bortfallande skolarbetsdagarna räknas ändå som avlönade dagar enligt lärarens arbetsschema (GrUL 23 §, UKTA, DEL B, Kap. III § 14).

Lovtider

Enligt den gamla lagstiftningen och praxis i skolorna bör den lärararbetstid som arbetsgivaren bestämmer om förläggas så att lärarna fortsättningsvis har höst-, jul- och sportlov samt en under sommaren infallande lika lång period som förut som är fri från undervisning och övrigt lärararbete.

Läsåret 2013-2014 har 187 arbetsdagar. Eftersom självständighetsdagen, trettondagen och första maj infaller på annan dag än lördag eller söndag minskas antalet skolarbetsdagar med tre.

Självständighetsdagen (fredag) 6.12.2013
Trettondagen (måndag) 6.1.2014
Påsken (fredag - måndag) 18.3 –21.3.2014
Första maj (torsdag) 1.5.2014
Vårterminens avslutning (lördag) 31.5.2014

I samband med planering av kommande läsår är det viktigt att de lärare som jobbar i flera skolor ser till att skolorna har samma arbetsdagar/lovdagar. I avtalet finns det inget klart sagt att man endast kan följa huvudskolans arbetsdagar/lovdagar utan läraren kan tvingas jobba även under de dagar då huvudskolan har ledigt.

Lärararbetsdagar

I det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal finns bestämmelser om ersättning till grundskol- och gymnasielärare för vissa tilläggsuppgifter som arbetsgivaren förordnar dem (UKTA, DEL B, Kap. III § 14).

En tjänsteinnehavare och timlärare i huvudsyssla som anställts tillsvidare eller för minst ett arbetsår är skyldig att utöver de egentliga skoldagarna och annan arbetsskyldighet delta i studie- och planeringsarbete tre dagar per läsår. Om arbetsgivaren anser detta vara ändamålsenligt, kan en av dessa dagar av särskilda skäl arrangeras som två separata, sammanlagt minst sex timmar långa avsnitt (UKTA, DEL B, Kap. III § 14 mom. 1).

Arbetsgivaren kan bestämma att en tjänsteinnehavare, utöver den i mom. 1 nämnda arbetstiden för studier och planering, även skall delta i sådan planering, utbildning och utveckling av arbetsplatsen som sker utöver de egentliga skoldagarna och övrig arbetsskyldighet, dock högst två dagar (max. 12 timmar sammanlagt) per läsår (UKTA, DEL B, Kap. III § 14 mom. 2).

Arbetstiden under en sådan dag som avses i mom. 2 är 6 timmar, och utvecklingsdagen skall förläggas under läsåret, men kan även förläggas i direkt anslutning till slutet eller början av läsåret. Om arbetsgivaren har bestämt att det skall hållas två utvecklingsdagar under läsåret, får den ena arrangeras som två tretimmars arbetspass under sådana dagar som är arbetsdagar för eleverna, om arbetsgivaren anser det ändamålsenligt. För utvecklingsdagar (6 h) betalas lärarna dagslön. Betalningen sker i samband med löneutbetalningen månaden efter denna arbetsdag (UKTA, DEL B, Kap. III § 14 mom. 3).

De två nya FPA-dagarna och ersättning för merarbete utanför undervisningstimmarna förutsätter alltid en separat reservering av anslag. Anslagen för denna verksamhet bör reserveras utöver skolans egentliga löneanslag. Finansieringen skall inte förverkligas så att anslagen tas från timresursen så att t.ex. grupperna blir större, valfriheten begränsas eller mängden kontaktundervisning minskas.

Utförandet av och ersättningen för merarbetet enligt Kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtal för undervisningspersonal, DEL B Kapitel III § 14 förutsätter alltid ett separat förordnande av arbetsgivaren. Om förordnande inte ges finns det ingen skyldighet att utföra arbetet och det ersätts inte heller.

Arbetsgivaren avgör om hela lärarkåren i kommunen skall delta i de lärardagar som avses i mom. 2 (t.ex. lärardag för uppdatering av läroplaner, lärardag om grunderna för utvärdering av skolarbetet, utvecklingsdag för arbetsplatsen) eller om en del av kommunens lärare skall delta, (t.ex. lärarna för årskurs 7-9), eller en del av lärarna i någon skola (utvecklingsgrupp för samarbete mellan skolor, eller dylikt).

Undervisningsskyldighet för lärare som ger klassundervisning eller specialundervisning

Undervisningsskyldigheten inom grundläggande utbildningen varierar mellan 18 och 24 veckotimmar. Om en ämneslärare eller timlärare i huvudsyssla undervisar i två eller flera ämnen med olika stor undervisningsskyldighet, beräknas en vägd usk mellan de olika ämnena.

• i förskollärartjänst: 23
• i klasslärartjänst: 24
• i speciallärartjänst: 24
• i specialklasslärartjänst: 22

Undervisningsskyldigheten för en timlärare i ovan nämnda undervisning är densamma som för en tjänsteinnehavare.

Undervisningsskyldighet för ämneslärare

• modersmålet och litteratur (också finska/svenska som andra språk): 18
• det andra inhemska språket, främmande språk också främmande språk som modersmål (elevens hemspråk): 20
• matematik, fysik, kemi, informationsteknik, bildkonst och musik: 21
• religion, livsåskådningskunskap, historia, samhällslära, huslig ekonomi, merkantila ämnen, hälsokunskap, biologi och geografi: 23
• textilslöjd, teknisk slöjd, gymnastik, jord- och skogsbruk och trädgårdsskötsel, elevhandledning: 24
• övriga ämnen: 23

Läs mera om undervisningsskyldigheter i PM för läsåret, sidan 33-38. Här hittar du info om bland annat rektorers undervisningstimmar, minskning av usk och särskilda uppgifter som kan räknas till usken.

PM för läsåret...